.

Jag ligger och vilar i soffan efter en ganska aktiv dag. Först har jag busat med lillbrorsan (som kan vara riktigt jobbig ibland), sen har jag sprungit framför skidorna tillsammans med Fly och efter det åkte jag och matte ner till Finnliden för att träna lite lydnad och apportering.

Första delen av träningen gick superbra. Jag apporterade några gånger, körde många kontaktövningar, inkallningar, stoppsignal-träning med mera. Men sen kunde jag bara inte motstå den smaskiga fågellukten som killat i näsan.

Så jag passade på att smita iväg när matte ville att jag skulle hämta apport-dummyn. Du milde vilken djupsnö det var bakom snövallen. Hujedamej! Med matte flåsande och muttrande bakom mig simmade jag ut i djupsnön. Men ganska snart insåg jag att det var allt för jobbigt, och någon fågel såg jag inte.

Gissa hur glad matte var på mig efteråt! Inte mycket. Men vad tusan, i bland kan man inte motstå de starka instinkter som griper tag i en.

Här har ni förresten en bild på min lillebrorsa som liknar en flygande gris!! Jissus, vilka stora öron han fick när han hoppade så där.



/Stacie