Jag lever ...

Jag lever, jag lovar! Tänkte om någon undrat om jag bosatt mig i fjällen. Men så är inte fallet. Det var en trevlig påsk i husvagnen. Mycket folk och hundar på campingen som jag minglat med och spanat in. Såg en så snygg pojksetter men matte passade på mig och sa att det var för tidigt för mig att börja springa efter pojkar. *Taskmört*

Det blev några skidturer, promendarer och slappande i den sköna sängen i husvagnen. Och roligast var nog att få öppna mitt alldeles egna påskägg.

Vad har hänt annars då sen sist? Tja, jag och matte har varit i fjällen och tränat tillsammans med Uffe och syrran Asta samt faster Nina. Det var hur kul som helst. Den här gången blev det flera fågelsituationer. Är det något som jag måste öva mycket på så är det just hur jag ska agera när jag kommer på fågel. Jag vet hur jag ska göra, men när det väl gäller så blir jag ju så förbenat sugen på att springa i kapp de fjäderbeklädda läckerheterna.

Men trots att jag rusade vid ett tillfälle så var matte helnöjd med mina prestationer den dagen. Mitt sök hade förbättrats avsevärt och jag har mycket bättre kontakt med matte. Hon var desto mer deppig, och det är jag med, att hon lyckades med konststycket att tappa sin digitalkamera på fjället. Nedrans matte! Hon som hade fotat så många fina och roliga bilder på oss jyckar när vi jobbade.

Jaktproven närmar sig med stormsteg. Inte nu till helgen, men nästa så ska jag och syrran iväg för att för första gången ställa upp i ett fjällprov. Huga, jag är rejält nervös.

Tack och hej leverpastej.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0