.

Matte sa så sent som i dag att eftersom så många av mina kompisar på kenneln har börjat löpa, så var hon nu inte nervös för att ställa upp i jaktprovet utan nervös för att även jag skulle börja löpa.

Och gissa vad!! Vi kan inte åka på något prov till helgen ... för jag har börjat löpa! Det är sjukt! När matte räknar månader sedan förra löpet så visar det sig att det är över 6 månader. Det är visst inte så normalt att settrar löper med så jämna mellanrum. Men här ser ni ett praktexemplar vars löpklocka fungerar korrekt.

Tänka sig, redan andra löpet. Gissa om jag kommer att bli ännu mer harmonisk när den här omgången är avklarad. Lugn och fin som en filbunke med en kraftig ferrarimotor under.

Nu ska jag krypa upp i mattes knä och nosgnugga lite grann. Kanske hon blir lite mindre deprimerad.

Adios amigos!