Önskar er alla en riktigt God Jul

Varför kom jag på den dumma idén?

Kul matte! Jättekul. No more tomteluva, säger jag bara!!
Tack och hej leverpastej!
Ett julkort
De senaste dagarna har gått i julens tecken. Matte bråkar med knäckformar, bränner kola i kastrullen, slår in julklappar, handlar julmat och verkar en aningens stressad. Själv hoppas jag att det stora paketet med det glansiga röda pappret är till mig.
Titta vilket fin julkort som vi har fått! Det är från kenneln. Syrran och alla kompisar är med på bild. Jag måste be matte hjälpa mig att ta ett juligt kort på mig.
Lev och må!
Kalla vintrar kräver varma kläder
I dag är det andra advent och vi närmar oss julafton, det säger matte i allafall. Själv kan jag inte säga att jag direkt förstår vad julafton är. Men det ska visst komma en lagomt tjock farbror i röda kläder då. Det ska bli spännande. :-)
I helgen har det varit tämligen slappt. Har varit ute och dragit framför skidorna, legat på rygg i soffan och vilat, legat på sidan i sängen och snarkat och legat mage i sovhörnan i köket. Ja just ja, mellan det har jag även legat i buren. *hehe* En latmanshelg med andra ord.
I går väckte husfolket mig mitt i min sköna kvällsömn i soffan. De ville nu prompt pröva vintermössan. Bor man här i norr där snoret fryser till is under den smällkalla vintern, så gäller det att klä sig ordentligt. Men jag vet inte om jag ska gå med på att ha den där hemska lurviga saken på huvudet. Vad tycker ni??
Hur kul är det på en skala att måsta prova
vinterkläderna när man är nyvaken?!?
Kramar från en lätt sömndrucken settertös i norr.
Träffat pippi-fåglar
Okej, jag vet. Jag ska hitta fågel, stå fast, och vid uppflog omedelbart lägga mig på signalen. Men det där sista är grymt svårt när det väl gäller. När man är i skarpt läge så att säga. Det blir till att öva mer.
Tröttsamt var det i allafall. Jag tränade förresten med en främmande settertjej som är hälften så stor som jag. Eller rättare sagt hälften så gammal, kanske det heter.
På tal om att träffa fåglar. I går när jag och matte samt Fly var ute på vår sedvanliga skidtur flög det upp två ripor från skoterspåret. Det blev ett äkta halleluja-moment. Jag stannade på mattes begäran. Men sen blev lusten allt för stor så jag sprang bakom matte efter fåglarna. Jädrarns vad hon åkte fort baklänges på skidorna, ända tills hon ramlade. Det var nästan så att jag ville skratta. Men jag vågade inte när jag fick syn på mattes aningens onda blick. *hehe*
Nu blir det adventsmys i soffan med matte och övriga familjemedlemmar.